Minisemester i Sverige

Hemma igen efter en härlig weekend-resa till vårt västra grannland!

Resan började lite kaosartat för min del då jag lyckades försova mig. Vaknade prick då vi borde ha åkt från mina föräldrar - 30 min bort. Nåja, det löste det sig och vi kom t.o.m. först av alla till terminalen i Vasa!

Påväg! Jag och syster tog en sväng upp på däck.


Det var is nästan hela vägen över, bara några få stråk av öppet vatten. Det var en lätt märklig känsla att se isen svischa förbi utanför fönstren, gav nästan mer en känsla av att vara ombord på ett jättetåg än på en båt. Och ljudet sen! Hela båten riste och skakade när den bröt genom isen.

Väl framme möttes vi av ett snöigt Umeå. Det var nästan knähöga drivor i dörren ut ur terminalen, och vi fick vada i djup snö på gatorna och trottoarerna på väg till hotellet. Det var vackert, men lite väl blött för vår smak, så vi tog genast sikte på butikerna efter att vi checkat in. Shoppingutbudet är ju aningens större här än i Vasa... ;)



Snön vräkte ner

Efter några timmars shopping och en fikapaus på Costas (rekommenderas, både cafét och restaurangen!) började butikerna stänga så syster utforskade stan med buss och for och besökte småkusinen som studerar här. Mamma och jag gick tillbaka till hotellet för att vila fötterna en stund.  En fin klänning, att ta med på nästa resa,  kom jag hem med och så lite andra småsaker. :)

Sen tog kvällen en lite ledsammare tur. Jag stod i duschen när vi hörde ambulansen och när syster kom tillbaka till hotellet en bra stund senare berättade hon att någon kollapsat i lobbyn och att räddningspersonalen försökte återuppliva. Vi gjorde oss klara för att gå ut och äta, men när vi kom ner var ambulansen fortfarande där och personen i fråga låg fortfarande på golvet. Efter en ca 45 minuters återupplivningsförsök var loppet ganska kört och ännu sorgligare var det av att ingen verkade veta vem personen var heller, utan räddningspersonalen fick leta i fickorna efter rumsnyckeln för att kunna ta reda på vem det var. 

Så att ja, att i princip behöva hoppa över en avliden person för att ta sig ut ur hissarna satte sordin på stämningen en stund... Inte alla resor slutar lyckligt. Och tänk vad hemskt för de anhöriga...

Att sedan få bord någonstans visade sig vara svårt, men till sist fick vi ett på Runt Hörnet. Det är en restaurang som satsar på "mellanrätter", något mittemellan förrätter och varmrätter, samt goda viner eller andra drycker till. Här är vi glada igen och har det bra!


Följande morgon vaknade vi till ännu mer snö, men gatorna såg lite bättre ut än dagen före. Hemma visste vi att regn väntade så vi klagade inte allt för mycket på vintervädret.


Bästa med att bo på hotell är ju helt klart hotellfrukosten! Bacon ska det vara, alltid. Skulle nästan kunna äta enbart det. ;)


Efter frukosten hade vi lite tid ännu innan bussen till båten skulle gå, så vi bestämde oss för att ta en promenad. Under helgen har man tydligen haft snöskulpturstävling, så vi passade på att gå och titta på alla tävlingsbidragen som sträckte sig i en lång rad.


Den här var min favorit, Udda vänner hette den.


Våra 24 h i Umeå började lida mot sitt slut och det blev dags att ta sig tillbaka till bussen. Så vintrigt och fint här, men det var ordentligt blött det som kom ner så det var skönt när bussen dök upp och vi fick komma in i värmen. Isen på havet hade försvunnit under natten och nu var det nästan bara öppet vatten hela vägen. 


Tack för födelsedagspresenten mamma och pappa, och tack för sällskapet mamma och syster!

Kommentarer

  1. Oj vad mycket snö! Fint! I Stockholm är det regn idag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur! Här hemma regnade det också igår så all snö försvann, istället är det is och glashalt överallt.

      Radera
  2. Usch då, så obehagligt och sorgligt med den avlidne.. :/ Men bra att kvällen blev ok iaf!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får sig en liten tankeställare när sådant inträffar... :/

      Radera

Skicka en kommentar