Volontärjobb utomlands

Man behöver ju inte ut på biståndsresor för en alternativ resa. 2013 var jag färdig med studierna, vi hade just flyttat från Vasa och jag kände lite att nu var det dags för det där Äventyret. Jag tog aldrig något mellanår från studierna, de där två veckorna runtkuskandes i England som jag drömde om verkade aldrig gå att passa in med studieschemat och när jag en gång bestämde att det ändå var dags visste inte banktanten hur jag skulle göra för att ansöka om studielån på det lokala bankkontoret. Så det rann ut i sanden.

Cliffs of Moher

Nu var jag dock fri från skolan. Jag hade ett säsongsjobb som löpte ut till hösten och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra över vintern. Jag angstade lite över hur det skulle gå med ekonomin utan jobb men hade en vän som en kväll gav mig en ordentlig spark i baken och sa att "Nu far du!".

Jag drömde om att få jobba på en hästgård, så samma kväll satte jag mig ner och författade ett mail som berättade vem jag var och om min hästvana och skrev att jag gärna ville komma och jobba på gården. Sedan tog jag google till hjälp och letade rätt på ett smått imponerande antal gårdar i England, Skottland och Irland. Jag valde ut de bästa och tror jag sände över 30 mail den där kvällen.

Den kommande veckan började svaren droppa in. Många svarade inte alls, en del tackade för visat intresse men kunde inte ta mot någon just då, vissa svarade kanske och så var det två gårdar som hälsade mig välkommen. Valet föll till sist på An Sibin Riding Centre i Co. Clare på Irland.

An Sibin Riding Centre

I mitten på oktober steg jag av planet i Dublin och fick vackert vänta någon timme i duggregnet på rätt buss som skulle ta mig ut mot gården. Strax före jul steg jag ombord på planet igen efter att ha sagt farväl till min nya vän från Tyskland och blivit lovad av paret som drev gården att få komma tillbaka och rida när som helst.

Under tiden där hjälpte jag till i stallet, jag var en trail guide och red ut med turister i det fantastiska irländska landskapet och när turistsäsongen var slut för året så började vi träna gårdens unghästar. Jag lärde mig massor, jag var utomlands i ett fantastiskt vackert land och jag fick jobba med hästarna. Gång på gång konstaterade jag att det kändes som att vara med i en bok. Dessutom fick vi stallarbetare också lite betalt. Mat och husrum fick alla volontärer på gården (många jobbade i huset eller i trädgården) men utöver det fick stallarbetarna också 50 € i veckan. Dessa pengar kom väl till pass senare i slutet på vistelsen då jag och min tyska kollega bestämde oss för att ta lite semester och turista lite på Irland också.

Jag lärde mig bl.a. verka hovar

Cuigh, "min" unghäst som jag red in där.

Ut på tur över heden med en av turisterna.

Är någon intresserad av en sådan här resa så är det lättare än man tror att hitta någon som vill ta mot en, tyckte jag i alla fall. Vill man inte maila runt på måfå så finns också massor med volontär-organisationer som hjälper dig att hitta rätt gård.

De andra som jobbade på gården var där via Wwoof, en världsomspännande organisation som hjälper dig få kontakt med gårdar världen över som behöver hjälp för kortare eller längre perioder.