Farsdagsvandring vid vattnet

 H har en fin tradition med sin far, varje farsdag hör det till med den så kallade farsdagsvandringen nere vid vattnet. I år följde jag med för första gången.


Vi startade här, vek av från vägen och följde en hjortstig som gick längs med stranden. Lätt fuktigt var det, men även om himlen var grå föll inget regn. Fågellivet var rikt nere vid vattnet, ett 50-tal svanar, en hel del änder och så en havsörn såg vi i viken.



Efter ett tag snubblade vi över den här skönheten. En gammal gammal båt som någon gång dragits upp på stranden och sedan glömts bort. Nu ligger den mer eller mindre utfluten över klippan. Uppe bland träden står fortfarande ett utedass kvar, men själva stugan där båtens ägare troligen hållit till är borta.


Strax före vi vek av från stranden och följde vägen tillbaka till bilen möttes vi av en sorglig syn. En stackars svan som enligt experten vi hade med oss troligen drabbats av blyförgiftning. Den rika fågeljakten i området ställer till det så här ibland, när svanarna äter från botten får de i sig blyet från jägarnas hagel. 
Inget att göra, sa experten, bäst att låta naturen ha sin gång. Svanen var så borta att den inte kände något längre, och havsörnen skulle snart ta hand om den.

Nåja, dagen fortsatte trevligare med brunch hos svärföräldrarna och sedan kaffe och tårta både hos egen far och morfar. Nu ska vi strax iväg och se den senaste Bond-filmen på bio. 


Kommentarer